Privatekonomi

Begrepp om hushållsekonomi, lån, sparande, räntor och ekonomisk planering.

Privatekonomi

Styrränta

Styrränta är den ränta som Riksbankens direktion beslutar om för att påverka ränteläget och inflationen. Så fungerar det Styrräntan är ett centralt verktyg i penningpolitiken. Den påverkar korta marknadsräntor och bidrar till att förändra bankernas in- och utlåningsräntor. Högre ränta brukar dämpa efterfrågan, medan lägre ränta brukar stimulera den. Exempel Riksbanken höjer styrräntan; bankernas finansiering

Privatekonomi

Stagflation

Stagflation är ett ekonomiskt läge där hög inflation kombineras med svag tillväxt och ofta hög eller stigande arbetslöshet. Så fungerar det Inflation gör varor och tjänster dyrare samtidigt som låg produktionstillväxt begränsar inkomster och efterfrågan. Situationen är svår eftersom åtgärder som dämpar inflationen, exempelvis högre räntor, också kan försvaga ekonomin på kort sikt. Exempel Energipriser

Privatekonomi

Budgetöverskott

Budgetöverskott är situationen när inkomsterna eller intäkterna är större än utgifterna under den period som budgeten gäller. Så fungerar det Överskottet visar planerat eller faktiskt utrymme efter periodens utgifter. Det kan användas till buffert, investeringar, amortering eller framtida kostnader. Exempel En månadsinkomst på 25 000 kronor och utgifter på 23 000 kronor ger ett överskott

Privatekonomi

Testamente

Testamente är en handling där en person bestämmer hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter döden. Så fungerar det Ett vanligt testamente ska vara skriftligt och undertecknas eller vidkännas inför två samtidigt närvarande vittnen som också skriver under. Bröstarvingar har rätt till laglott, vilket är hälften av deras arvslott. Exempel En person testamenterar en del av kvarlåtenskapen

Privatekonomi

Budgetunderskott

Budgetunderskott är situationen när utgifterna är större än inkomsterna eller intäkterna under en viss period. Så fungerar det Underskottet behöver finansieras med sparade pengar, lån eller framtida överskott. Upprepade underskott visar att budgeten behöver ändras. Exempel Inkomster på 20 000 kronor och utgifter på 22 500 kronor ger ett underskott på 2 500 kronor. Viktigt

Privatekonomi

Återkommande utgift

Återkommande utgift är en kostnad eller betalning som kommer tillbaka med ett visst intervall. Så fungerar det Den kan komma varje månad, kvartal eller år och vara fast eller varierande. Genom att skilja återkommande utgifter från engångsköp blir en budget lättare att planera. Exempel Hyra på 8 000 kronor per månad och en försäkring på

Privatekonomi

Barnsparande

Barnsparande är sparande med syftet att ge ett barn pengar senare i livet. Så fungerar det Sparande i barnets namn tillhör barnet och barnet får normalt rådighet vid 18 år. Sparande i en vuxens namn ger den vuxne kontroll men pengarna ingår också i dennes ekonomi och kvarlåtenskap. Exempel 500 kronor i månaden placeras långsiktigt

Privatekonomi

Bouppteckning

Bouppteckning är en förteckning över den avlidnes tillgångar och skulder samt uppgifter om dödsbodelägare. Så fungerar det Bouppteckningsförrättningen ska normalt hållas inom tre månader från dödsfallet och handlingen lämnas till Skatteverket inom en månad därefter. Registreringen behövs ofta för att företräda dödsboet. Exempel Bankmedel, bostad, lån och andra poster tas upp med värden per dödsdagen.

Privatekonomi

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbelopp är ett årligt belopp som följer inkomstutvecklingen i Sverige och används i pensionssystemet. Så fungerar det Regeringen fastställer beloppet för varje år efter beräkning enligt reglerna. Det används bland annat för gränser och beräkningar inom den allmänna pensionen. Exempel När inkomstbasbeloppet ändras kan även pensionsrelaterade tak som uttrycks i antal basbelopp ändras. Viktigt att

Privatekonomi

Framtidsfullmakt

Framtidsfullmakt är en fullmakt som skrivs i förväg och börjar gälla när fullmaktsgivaren på grund av sjukdom eller liknande inte längre kan sköta de frågor som omfattas. Så fungerar det Den ska vara skriftlig och bevittnas av två personer. Fullmakten kan omfatta ekonomiska och personliga angelägenheter men inte alla typer av beslut. Exempel En person

Privatekonomi

Köpkraft

Köpkraft är hur mycket varor och tjänster en viss summa pengar kan köpa. Så fungerar det Köpkraften beror på prisnivån. Om inkomsten ökar långsammare än priserna minskar den reala köpkraften, även om inkomsten i kronor har stigit. Inflation mäter den allmänna prisökningen över tid. Exempel Lönen stiger från 30 000 till 30 600 kronor, alltså

Privatekonomi

Realinkomst

Realinkomst är en inkomst som har justerats för förändringar i prisnivån. Så fungerar det Man jämför den nominella inkomstökningen med inflationen för att se hur köpkraften har förändrats. En exakt beräkning använder ett prisindex, medan skillnaden i procent kan ge en förenklad uppskattning. Exempel Inkomsten stiger 5 procent och priserna 3 procent; realinkomsten har förenklat

Privatekonomi

Nominell inkomst

Nominell inkomst är inkomst mätt i de kronor som faktiskt betalas ut, utan justering för inflation. Så fungerar det En nominell förändring jämför kronbelopp mellan två tidpunkter. För att bedöma köpkraften behöver förändringen ställas mot prisutvecklingen och omvandlas till en real förändring. Exempel Månadslönen stiger från 30 000 till 31 500 kronor, vilket är en

Privatekonomi

Oregelbunden utgift

Oregelbunden utgift är en utgift som kommer sällan, vid varierande tidpunkter eller med varierande belopp. Så fungerar det Årsavgifter, tandvård, reparationer och presenter kan saknas i en månadsbudget trots att de är förutsebara över ett år. Genom att uppskatta årssumman och spara varje månad jämnas belastningen ut. Exempel Bilservice och försäkring väntas kosta 12 000

Privatekonomi

Prisbasbelopp

Prisbasbelopp är ett belopp som fastställs årligen och följer förändringar i det allmänna prisläget. Så fungerar det SCB beräknar underlag med konsumentprisindex och regeringen fastställer beloppet. Det används i många gränser och beräkningar, exempelvis vissa ersättningar, skatteregler och försäkringsvillkor. Exempel Om en ersättningsgräns anges som ett halvt prisbasbelopp ändras kronbeloppet när nästa års basbelopp fastställs.

Privatekonomi

Clearingnummer

Clearingnummer är en svensk bankkod som används tillsammans med kontonummer för att identifiera vilken bank eller bankfilial ett konto tillhör.

Privatekonomi

Avsändarbank

Avsändarbank är den bank som håller betalarens konto och skickar betalningen vidare till mottagarens bank.

Privatekonomi

Mottagarbank

Mottagarbank är den bank där betalningsmottagarens konto finns och som tar emot överföringen genom betalningssystemet.

Privatekonomi

Betalningsreferens

Betalningsreferens är information som används för att identifiera vilken faktura, skuld eller mottagare en betalning avser.

Privatekonomi

Saldo efter reservation

Saldo efter reservation är det belopp som återstår att använda när tillfälligt reserverade kortköp och andra belopp har räknats bort.

Privatekonomi

Presentkort

Presentkort är ett betalningsmedel med ett bestämt värde som kan användas hos den eller de företag som omfattas av villkoren.

Privatekonomi

Tillgodokvitto

Tillgodokvitto är ett bevis på ett belopp som kunden kan använda vid ett senare köp hos samma företag enligt villkoren.

Privatekonomi

Ångerfrist

Ångerfrist är den tidsperiod under vilken en konsument kan använda sin lagstadgade ångerrätt vid vissa distans- och hemförsäljningsavtal.

Privatekonomi

Reklamationsrätt

Reklamationsrätt är konsumentens lagliga möjlighet att klaga på en felaktig vara eller tjänst inom den tid och de villkor som lagen anger.

Privatekonomi

Bytesrätt

Bytesrätt innebär att en butik frivilligt låter kunden byta en köpt vara mot en annan vara eller ett tillgodohavande inom angiven tid.

Privatekonomi

Öppet köp

Öppet köp innebär att en butik frivilligt låter kunden lämna tillbaka en vara inom en viss tid trots att det inte finns något fel på varan.

Rulla till toppen