Bolagsskatt är den inkomstskatt som ett aktiebolag betalar på sitt skattemässiga överskott. I Sverige är bolagsskattesatsen 20,6 procent. Skatten beräknas på den beskattningsbara inkomsten, inte direkt på omsättningen eller pengarna på bankkontot.
Beräkningen börjar ofta med resultatet i bokföringen. Därefter gör företaget skattemässiga justeringar. Vissa kostnader är till exempel inte avdragsgilla, medan tidigare underskott i vissa fall kan dras av. Om det skattemässiga resultatet är 500 000 kronor blir bolagsskatten 103 000 kronor med skattesatsen 20,6 procent.
Aktiebolaget är ett eget skattesubjekt och betalar preliminärskatt under året. Efter deklarationen jämför Skatteverket den preliminära skatten med den slutliga skatten. Skillnaden kan ge kvarskatt eller ett belopp tillbaka.
Bolagsskatten ska skiljas från skatt på lön och utdelning. När ägaren tar ut lön betalar bolaget även arbetsgivaravgifter, och ägaren beskattas för lönen. En utdelning sker normalt ur vinst som redan har beskattats i bolaget och kan därefter beskattas hos ägaren. Regler om avdrag, underskott och koncerner kan göra den faktiska beräkningen mer komplicerad.
Praktisk tillämpning
Skatteregeln måste kopplas till rätt person, verksamhet, förmån och beskattningsperiod. Börja med att fastställa vad som har hänt och vilka belopp eller marknadsvärden som ingår. Bilförmån kräver korrekt underlag om bil och användning. Blandad verksamhet påverkar avdragsrätten för moms, medan bolagsskatt utgår från det skattemässiga resultatet efter justeringar. Spara avtal, körjournal, deklarationsunderlag och beräkningar så att uppgifterna kan förklaras i efterhand. Procentsatser och gränsvärden kan ändras mellan år. Kontrollera därför aktuella uppgifter från Skatteverket och lagtext före deklaration eller betalning och ta sakkunnig hjälp när verksamheten eller transaktionen är komplicerad. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
