En budget är en ekonomisk plan för en framtida period. Den uppskattar inkomster, intäkter, kostnader, inbetalningar och utbetalningar och hjälper ett hushåll, företag eller en organisation att fördela sina resurser.
I ett företag används ofta flera budgetar. Resultatbudgeten visar förväntade intäkter och kostnader och om verksamheten väntas gå med vinst. Likviditetsbudgeten visar när pengar faktiskt kommer in och går ut och om kassan räcker för att betala räkningarna. En investeringsbudget kan samla större planerade inköp.
En verksamhet kan exempelvis budgetera försäljning på 1 miljon kronor och kostnader på 850 000 kronor. Det ger ett planerat resultat på 150 000 kronor. Om kunderna betalar långt senare kan företaget ändå få ont om pengar, vilket syns i likviditetsbudgeten.
En budget bygger på antaganden och är inte en säker prognos. Viktiga antaganden om priser, volymer, löner och räntor bör dokumenteras. Under perioden jämförs budgeten med verkligt utfall. Avvikelser kan visa att planen behöver ändras eller att verksamheten behöver agera. Flera scenarier gör budgeten mer användbar när framtiden är osäker.
Praktisk tillämpning
Budgeten ska koppla mål till realistiska antaganden om intäkter, kostnader, investeringar och finansiering. Ange ansvarig person, period och datakälla för varje större post. En buffert eller budgetreserv ska bygga på identifierade risker, inte användas för att dölja osäkra prognoser. Följ upp utfall mot budget, förklara avvikelser och skilj tillfälliga händelser från bestående förändringar. Ett överskott kan användas till skuldminskning, sparande eller investering, medan ett underskott kräver prioritering och finansieringsplan. Gör bas-, positivt och negativt scenario och kontrollera likviditeten månad för månad. Uppdatera budgetförutsättningarna när priser, räntor, volymer eller ansvar förändras. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
