Kontantpris är det pris som en vara, tjänst eller annan nyttighet normalt kan köpas för med omedelbar betalning. I konsumentkreditlagen används det som jämförelsepunkt när kostnaden för ett kreditköp ska beskrivas.
Kreditkostnaden är skillnaden mellan det sammanlagda belopp som konsumenten ska betala och själva kreditbeloppet, med de definitioner lagen anger. Ränta, uppläggningsavgift och aviavgifter kan ingå. Det gör kontantpriset viktigt när avbetalning jämförs med direkt betalning.
Ett erbjudande med låg månadsbetalning kan bli dyrt om löptiden är lång eller avgifterna höga. Be därför om kontantpris, effektiv ränta, kreditkostnad och totalt belopp i samma jämförelse. Kontrollera också om priset kräver ett särskilt betalmedel.
Den praktiska bedömningen beror på avtalet och omständigheterna i det enskilda fallet. Skriv tydliga villkor, spara underlag och ta juridisk rådgivning när beloppen eller följderna är stora.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
