Kapitalandelskravet var ett villkor i de tidigare 3:12-reglerna för att en delägare i ett fåmansföretag skulle få använda lönebaserat utrymme. Delägaren behövde vid årets ingång äga minst fyra procent av kapitalet i företaget.
Kravet kunde utestänga små delägare även när företaget hade stora löneutbetalningar. Det gällde tillsammans med ett särskilt löneuttagskrav och andra begränsningar vid beräkning av gränsbelopp på K10.
Från och med inkomstår 2026 har kapitalandelskravet och det tidigare löneuttagskravet tagits bort. Lönebaserat utrymme beräknas nu enligt nya regler med bland annat ett avdrag på åtta inkomstbasbelopp och ett tak kopplat till egen eller närståendes kontanta ersättning. Begreppet är därför främst relevant för äldre inkomstår.
Skatteregler och belopp kan ändras mellan inkomstår. Kontrollera därför aktuella villkor hos ansvarig myndighet och spara avtal, beräkningar, kvitton och andra underlag som visar hur du har räknat.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
För att använda begreppet korrekt behöver bolagets form, ägarförhållanden och aktuella bolagsordning först kontrolleras. Ange vem som fattar beslut, vilket underlag som krävs och vilka tidsfrister som gäller. Kallelser, protokoll och beslutsbilagor ska vara tydliga och sparas så att processen kan följas i efterhand. Kontrollera även om beslutet kräver särskild majoritet, registrering eller information till aktieägare och andra berörda. Om åtgärden påverkar bolagets kapital måste styrelsen bedöma både lagens skyddsregler och bolagets faktiska betalningsförmåga. Använd den senaste lagtexten och Bolagsverkets anvisningar före genomförandet. Vid osäkerhet om ansvar, jäv eller minoritetsskydd bör juridisk rådgivning tas in innan beslutet verkställs.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
