Aviavgift är en avgift som en kreditgivare eller annan betalningsmottagare tar ut för att administrera och skicka en betalningsavi eller faktura. Den kan tas ut för papper eller ibland för en viss faktureringsmetod, men måste ha stöd i avtalet eller andra tillämpliga villkor.
Vid ett lån är aviavgiften en del av kreditkostnaden. Om avgiften är 45 kronor varje månad under tre år blir den sammanlagt 1 620 kronor. Därför kan en kredit med låg nominell ränta ändå bli dyr. Den effektiva räntan tar hänsyn till obligatoriska avgifter och är ett bättre jämförelsemått.
Kontrollera om avgiften kan undvikas genom autogiro eller e-faktura, men se även till att den alternativa betalningsmetoden passar. Ett företag får inte lägga till en oväntad avgift enbart genom att skriva den på fakturan om kunden aldrig har accepterat villkoret.
Aviavgift ska skiljas från påminnelseavgift och inkassokostnad, som uppstår när betalningen är sen och omfattas av särskilda regler. Den ska också skiljas från dröjsmålsränta. Vid jämförelse av avbetalning eller abonnemang bör kunden därför räkna ihop pris, ränta, aviavgifter och alla andra obligatoriska kostnader under hela avtalstiden.
Praktisk tillämpning
För att förstå kreditens verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera hur lång återbetalningstiden är samt om räntan kan ändras. En låg månadsbetalning kan bero på lång löptid och ge högre total kostnad. Aviavgifter och uppläggningsavgifter ska ingå när erbjudanden jämförs. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering eller förtidsbetalning kan påverka kostnaden och behöver kontrolleras mot avtalet. Jämför effektiv ränta och total återbetalning, och spara kreditgivarens underlag så att nya villkor kan jämföras med det ursprungliga erbjudandet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov. Kontrollpunkter och ansvariga bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell.
