Egenavgifter är sociala avgifter som en person med aktiv näringsverksamhet normalt betalar själv. De motsvarar i stora drag de arbetsgivaravgifter som en arbetsgivare betalar för anställda. Avgifterna finansierar bland annat pension och socialförsäkringar. För passiv näringsverksamhet gäller i stället normalt särskild löneskatt.
Avgiftsunderlaget utgår vanligtvis från överskottet i verksamheten, men särskilda regler kan påverka beräkningen. Egenavgifternas storlek beror bland annat på ålder och vilka socialförsäkringsvillkor som gäller. Skattesatser och nedsättningar kan ändras mellan år, så aktuella belopp bör alltid kontrolleras hos Skatteverket.
När årets deklaration lämnas är de slutliga egenavgifterna ännu inte fastställda. En enskild näringsidkare gör därför normalt ett schablonavdrag för beräknade egenavgifter i NE-bilagan. Nästa år återförs schablonavdraget, samtidigt som avdrag görs för de avgifter som faktiskt har påförts enligt slutskattebeskedet. På så sätt stäms den preliminära beräkningen av mot det slutliga beloppet. Egenavgifter ska skiljas från preliminär inkomstskatt, även om båda normalt betalas via skattekontot.
Praktisk användning
Skattehanteringen ska utgå från transaktionen och den period deklarationen avser. Kontrollera vem som är skattskyldig, vilket underlag som används och om kostnaden har privat eller verksamhetsmässig anknytning. Skattesatser, avdrag och undantag kan ändras och ska stämmas av mot aktuell myndighetsinformation. Spara fakturor, betalningsunderlag och beräkningar. Preliminära avdrag eller schabloner kan senare ge en justering som påverkar likviditeten. En utgift som inte är avdragsgill måste bokföras utan att minska beskattningsunderlaget felaktigt. Ta kvalificerad hjälp före deklaration när rättsläget är oklart. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Ange kontrollpunkter, ansvariga och datum i en rutin som hålls aktuell. Rutinen ska beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd. Resultatet ska kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare.
