En antikvitet enligt reglerna om vinstmarginalbeskattning, VMB, är en vara som är mer än 100 år gammal och som inte räknas som konstverk eller samlarföremål enligt samma momsregler. Det är en särskild skatterättslig definition, inte bara ett allmänt uttryck för något gammalt eller värdefullt.
En gammal möbel kan exempelvis omfattas av definitionen om ålderskravet är uppfyllt. En möbel som är exakt 100 år gammal uppfyller däremot inte kravet på att vara mer än 100 år. Ett konstverk behöver bedömas enligt reglerna för konstverk även om det har hög ålder.
VMB innebär att momsen beräknas på vinstmarginalen enligt särskilda regler i stället för på hela försäljningspriset. Att föremålet är en antikvitet räcker dock inte. Även förutsättningarna för återförsäljarens inköp måste vara uppfyllda, exempelvis vid inköp från en privatperson.
Om en handlare köper ett föremål för 1 000 kronor och säljer det för 1 500 kronor är prisskillnaden 500 kronor före beräkningen av moms på marginalen. Inköpsunderlag och dokumentation om föremålet hjälper till att styrka behandlingen. Vid VMB anges inte något separat momsbelopp på fakturan, och köparen kan inte dra av någon särskilt debiterad moms för köpet.
Praktisk tillämpning
Skatteregeln måste tillämpas på rätt person, transaktion och beskattningsperiod. Börja därför med att fastställa vad som har hänt, när det hände och vilka belopp eller värden som ingår. Spara avtal, beslut, deklarationsunderlag och beräkningar så att uppgifterna kan förklaras i efterhand. Undantag och gränsvärden kan ändras mellan år, vilket gör att aktuella uppgifter från Skatteverket eller lagtexten bör kontrolleras före deklaration eller betalning. För företag bör skattehanteringen stämmas av mot bokföringen och företagets registreringar. Om utfallet beror på en värdering eller en komplicerad omstrukturering är det klokt att dokumentera antaganden och vid behov anlita sakkunnig. Sena eller felaktiga uppgifter kan leda till ränta, avgifter eller omprövning. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
