Besiktningskostnad är kostnaden för att en sakkunnig undersöker en bostad, fastighet, bil eller annan tillgång och lämnar ett utlåtande om skick och möjliga fel. Kostnaden varierar med objektets storlek, undersökningens omfattning och eventuella tillägg.
Vid husköp beställer köparen ofta en överlåtelsebesiktning som en del av sin undersökningsplikt. En vanlig besiktning täcker inte alltid el, vatten, avlopp, radon, skorsten eller konstruktioner som inte kan nås. Avtalet ska därför visa vad som ingår och vilka begränsningar som gäller.
En låg kostnad är inte alltid billigast om viktiga riskområden lämnas utanför. Köparen bör kontrollera besiktningspersonens kompetens, ansvarsförsäkring och villkor samt läsa protokollet och följa rekommendationer om fortsatt teknisk undersökning.
Om priset för en grundbesiktning är 10 000 kronor och fuktmätning kostar 3 000 kronor extra blir den totala besiktningskostnaden 13 000 kronor. Kostnaden ska skiljas från utgifter för att senare reparera upptäckta fel. Vem som betalar beror på avtalet, och en säljarbesiktning ersätter inte automatiskt köparens eget ansvar att undersöka objektet.
Praktisk tillämpning
Besiktningskostnaden bör bedömas tillsammans med besiktningens omfattning, fastighetens ålder och vilket ansvar köparen själv har. Begär en skriftlig uppdragsbeskrivning och kontrollera vilka delar som ingår, vilka undantag som görs och om provtagning eller specialistkontroll kostar extra. Ett billigt uppdrag kan bli otillräckligt om viktiga riskkonstruktioner lämnas utanför. Köparen bör läsa protokollet noggrant, ställa följdfrågor och undersöka sådant som besiktningsmannen rekommenderar. Säljare och köpare ska spara protokoll, fotografier och korrespondens. Kostnaden är ofta liten jämfört med följderna av ett oupptäckt fel, men en besiktning ersätter inte juridisk rådgivning eller försäkring. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
