En amorteringsplan beskriver hur ett lån ska betalas tillbaka över tid. Den visar vanligtvis amorteringsbelopp och betalningstillfällen samt hur skulden minskar. En fullständig betalningsplan visar dessutom ränta och avgifter, så att den totala betalningen blir tydlig.
Anta att ett lån på 60 000 kronor ska amorteras med 1 000 kronor varje månad. Utan extra amorteringar tar återbetalningen fem år. Efter tolv betalningar återstår 48 000 kronor. Räntan kommer ovanpå amorteringen och beror bland annat på den kvarvarande skulden och räntesatsen.
Planen hjälper låntagaren att skilja mellan hur mycket pengar som lämnar kontot och hur mycket skulden faktiskt minskar. En låg månadsbetalning kan innebära lång återbetalningstid och högre sammanlagd ränta.
Vid bolån ska långivaren diskutera amortering och lämna förslag till en individuellt anpassad amorteringsplan. Ett sådant förslag är inte i sig samma sak som ett bindande avtalsvillkor. Lagkrav och det slutliga låneavtalet avgör vad som måste betalas. Om inkomsten, räntan eller återbetalningen förändras kan planen behöva uppdateras för att fortsätta ge en rättvisande bild av ekonomin.
Praktisk tillämpning
För att förstå lånets verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera om räntan är bunden eller rörlig samt hur villkoren kan ändras. En lägre månadsbetalning kan bero på längre löptid och därmed ge en högre total kostnad. Vid bostadslån påverkar också belåningsgrad, skuldkvot och bankens kreditprövning. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering, amorteringsfrihet eller uppehåll kan ändra kassaflödet men även skulden och framtida räntekostnader. Jämför därför effektiv ränta och total återbetalning, och spara bankens underlag så att nya villkor kan kontrolleras mot det ursprungliga avtalet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
