Kreditpris används ofta som ett samlingsord för vad en kredit kostar. I lag och standardiserad information används mer precisa begrepp: kreditkostnad, effektiv ränta och sammanlagt belopp att betala.
Kreditkostnaden omfattar ränta, avgifter och andra obligatoriska kostnader som kreditgivaren känner till. Effektiv ränta räknar om kostnaderna till en årlig procentsats och gör krediter med olika avgifter och betalningsplaner lättare att jämföra.
Ett lågt nominellt räntetal behöver inte ge lägst kreditpris om uppläggnings- och aviavgifter är höga. Jämför samma lånebelopp och löptid, och kontrollera totalbeloppet i SEKKI-blanketten. Frivilliga tillägg och kostnader vid dröjsmål kan ligga utanför jämförelsen.
Den praktiska bedömningen beror på avtalet och omständigheterna i det enskilda fallet. Skriv tydliga villkor, spara underlag och ta juridisk rådgivning när beloppen eller följderna är stora.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
