Arbetsgivaravgift är en lagstadgad avgift som arbetsgivaren normalt betalar på lön och skattepliktiga förmåner. Den betalas utöver bruttolönen och ska skiljas från den preliminära skatt som dras från den anställdes lön. I vardagligt språk används ofta pluralformen arbetsgivaravgifter.
Den fulla arbetsgivaravgiften är 31,42 procent under 2026. Det finns dock undantag och nedsättningar, bland annat beroende på den anställdes ålder och särskilda stödregler. Därför går det inte att använda samma procentsats för alla personer och situationer utan kontroll.
Anta att en anställd har en bruttolön på 30 000 kronor, inga skattepliktiga förmåner och omfattas av full avgift. Arbetsgivaravgiften blir då 9 426 kronor. Lön och avgift kostar tillsammans 39 426 kronor, innan exempelvis semesterkostnader, tjänstepension och försäkringar räknas in.
Hur mycket den anställde får ut på bankkontot beror i stället på skatteavdrag och eventuella andra löneposter. Arbetsgivaravgiften dras inte som en separat avgift från nettolönen. Avgifterna består av flera delar som bland annat anknyter till socialförsäkringen, samt allmän löneavgift. Arbetsgivaren behöver redovisa rätt underlag och kontrollera de regler som gäller för den aktuella utbetalningsperioden.
Praktisk tillämpning
Skatteregeln måste tillämpas på rätt person, transaktion och beskattningsperiod. Börja därför med att fastställa vad som har hänt, när det hände och vilka belopp eller värden som ingår. Spara avtal, beslut, deklarationsunderlag och beräkningar så att uppgifterna kan förklaras i efterhand. Undantag och gränsvärden kan ändras mellan år, vilket gör att aktuella uppgifter från Skatteverket eller lagtexten bör kontrolleras före deklaration eller betalning. För företag bör skattehanteringen stämmas av mot bokföringen och företagets registreringar. Om utfallet beror på en värdering eller en komplicerad omstrukturering är det klokt att dokumentera antaganden och vid behov anlita sakkunnig. Sena eller felaktiga uppgifter kan leda till ränta, avgifter eller omprövning. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
