Koncernbidrag är en skattemässig möjlighet för vissa företag i samma koncern att föra över resultat mellan sig. Ett bolag med vinst kan lämna koncernbidrag till ett annat bolag, vilket under rätt förutsättningar kan minska givarens skattemässiga resultat och öka mottagarens motsvarande resultat.
Om ett moderbolag har vinst på 5 miljoner kronor och ett helägt dotterbolag har underskott kan ett koncernbidrag i vissa fall göra att resultaten jämnas ut inom koncernen. På så sätt beskattas koncernen mer som en ekonomisk helhet, även om bolagen juridiskt är separata.
Reglerna innehåller tydliga krav på bland annat ägarförhållanden, tidsperioder och hur bidraget redovisas. Alla överföringar mellan koncernbolag är därför inte avdragsgilla koncernbidrag. Bidraget behöver också hanteras korrekt i respektive bolags bokföring och deklaration. Koncernbidrag ska inte blandas ihop med utdelning, aktieägartillskott eller vanliga koncerninterna fakturor. Dessa transaktioner har olika juridisk och skattemässig funktion.
Den praktiska effekten av Koncernbidrag syns ofta först när hela deklarationen eller momsperioden räknas samman. Därför bör man inte bedöma skatten utifrån en enda post utan se hur den samverkar med övriga inkomster, avdrag och justeringar.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
