Självrisk är den del av en försäkringsskada som försäkringstagaren normalt själv måste betala. Försäkringsbolaget ersätter resten upp till de gränser som försäkringen anger, om skadan omfattas av villkoren.
Om en skada kostar 20 000 kronor att reparera och självrisken är 2 000 kronor kan försäkringsbolaget i ett enkelt exempel ersätta 18 000 kronor. För vissa typer av skador kan särskilda eller procentuella självrisker gälla.
En högre självrisk ger ofta lägre försäkringspremie eftersom försäkringstagaren tar en större del av risken själv. Det kan vara ekonomiskt rimligt för någon som har en stor buffert, medan en låg självrisk kan ge större trygghet vid mindre skador. Självrisken ska inte blandas ihop med undantag i försäkringen. Om en skada inte omfattas alls betalar försäkringsbolaget normalt ingenting, oavsett självrisk.
För privatekonomin är det ofta den långsiktiga effekten av Självrisk som är viktigast. Små återkommande kostnader, räntor eller sparbelopp kan över flera år få större betydelse än vad den första månadsbetalningen visar.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
