Kreditkostnad är den totala kostnaden för att använda en kredit. Den kan bestå av ränta, uppläggningsavgifter, aviavgifter och andra kostnader som är direkt kopplade till lånet eller krediten. Begreppet används bland annat när konsumentkrediter jämförs.
Om någon lånar 50 000 kronor och under lånets löptid betalar 5 000 kronor i ränta och 1 000 kronor i avgifter blir kreditkostnaden 6 000 kronor. Det totala beloppet som betalas tillbaka blir då 56 000 kronor, förutsatt att inga ytterligare avgifter tillkommer.
Den nominella räntan visar bara en del av kostnaden. Därför används också effektiv ränta, som räknar in flera avgifter och gör det lättare att jämföra krediter med olika upplägg. Kreditkostnaden påverkas av lånebelopp, ränta, återbetalningstid och avgifter. Ett lån med låg månadsbetalning kan bli dyrt totalt om återbetalningstiden är mycket lång. Därför bör man alltid se både månadskostnad och total kreditkostnad.
Villkoren för Kreditkostnad kan skilja sig mellan banker, försäkringsbolag eller andra aktörer. Den som jämför alternativ bör därför läsa både pris, avgifter och begränsningar och inte enbart utgå från det belopp som lyfts fram i marknadsföringen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
