Redovisningsperiod för moms är den tidsperiod som en momsdeklaration avser. Företag kan beroende på registrering och regler redovisa moms exempelvis varje månad, kvartal eller år. Alla momspliktiga affärshändelser ska då hänföras till rätt period.
Ett företag med kvartalsmoms kan exempelvis redovisa januari, februari och mars i samma momsdeklaration. Utgående och ingående moms för dessa månader summeras och skillnaden betalas till eller återfås från Skatteverket.
Vilken period en faktura eller betalning hör till påverkas också av vilken redovisningsmetod företaget använder och vilken typ av händelse det är. Det är därför viktigt att bokföringen är uppdaterad och perioderna avstämda innan deklarationen lämnas. Redovisningsperiod ska skiljas från deklarationsdatum, som är sista dagen då deklarationen ska lämnas och momsen normalt betalas. Ett företag kan alltså redovisa ett kvartal långt efter att själva kvartalet har avslutats.
Eftersom skatteregler, beloppsgränser och deklarationsrutiner kan ändras är det viktigt att kontrollera aktuella regler när Redovisningsperiod för moms ska användas i praktiken. Grundprincipen kan vara stabil även när detaljerna förändras mellan olika beskattningsår.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
