Positiv justerad anskaffningsutgift, ofta kallad positiv JAU, är ett skattemässigt värde som används för delägare i handelsbolag. Värdet bygger på vad delägaren har satsat och hur dennes andel av resultat, uttag och andra skattemässiga poster har utvecklats över tid.
Om en delägare har gjort stora kapitalinsättningar och låtit vinster stå kvar i bolaget kan den justerade anskaffningsutgiften bli positiv. Uttag och förluster minskar däremot normalt värdet i beräkningen.
JAU är viktigt när andelen säljs eller när handelsbolaget upplöses, eftersom värdet påverkar beräkningen av kapitalvinst eller kapitalförlust. Det kan också ha betydelse vid ombildning. Beräkningen sträcker sig ofta över många år och därför är historiska deklarationer och uppgifter om insättningar och uttag viktiga. Positiv JAU ska inte blandas ihop med saldot på delägarens kapitalkonto i bokföringen; det är ett särskilt skattemässigt beräkningsvärde.
För den som arbetar med Positiv justerad anskaffningsutgift är rätt period lika viktig som rätt belopp. En korrekt beräkning kan ändå ge fel deklaration om posten hamnar i fel beskattningsår eller redovisningsperiod, så datum och underlag bör kontrolleras noggrant.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
