Allmän pension är den statliga delen av pensionen i Sverige. Den skiljer sig från tjänstepension, som hör ihop med anställningen, och från ett eget pensionssparande. Den inkomstgrundade allmänna pensionen byggs huvudsakligen upp genom inkomster under arbetslivet.
För många består den främst av inkomstpension och premiepension. Inkomstpensionen bygger på intjänade pensionsrätter, medan premiepensionen placeras i fonder. För äldre årskullar kan tilläggspension ingå. Garantipension kan ge ett grundskydd till den som har låg eller ingen inkomstgrundad pension, om villkoren är uppfyllda.
Även vissa ersättningar och livssituationer kan ge pensionsrätter. Det kan exempelvis gälla arbetslöshetsersättning, studier med studiebidrag och år med små barn. Det finns samtidigt ett tak för hur höga inkomster som ger rätt till allmän pension.
Två personer med samma lön i dag kan därför få olika pension. Antalet arbetsår, tidigare inkomster och när pensionen börjar tas ut påverkar resultatet. En pensionsprognos hjälper till att visa skillnaden mellan den allmänna pensionen och övriga pensionsdelar. Åldersgränserna beror på födelseår och aktuella regler, så samma uttagsålder gäller inte för alla.
Praktisk tillämpning
Pensionsbeloppet beror på vilka inkomster och pensionsrätter som registrerats samt på reglerna när pensionen börjar betalas ut. Kontrollera därför uppgifterna i den officiella prognosen och jämför dem med arbetsliv, tjänstepension och eventuellt eget sparande. Val av uttagsålder och uttagstid kan påverka månadsbelopp, skatt och den ekonomiska tryggheten under lång tid. Efterlevandeskydd kan ge stöd till familjen men kan samtidigt minska den egna pensionen. Den som planerar pension bör göra en samlad budget och pröva flera scenarier för boende, inflation och oväntade utgifter. Regler och belopp kan ändras, så beslut bör bygga på aktuella uppgifter från Pensionsmyndigheten och berörda pensionsbolag. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
