Amorteringsfrihet innebär att låntagaren inte behöver betala av på lånebeloppet under en viss period. Ränta och eventuella avgifter ska normalt fortfarande betalas. Skulden försvinner alltså inte, utan ligger kvar så länge ingen återbetalning görs.
Amorteringsfrihet kan följa av ett låneavtal eller av att långivaren beviljar ett tillfälligt undantag. För bolån som omfattas av lagens amorteringskrav krävs stöd i reglerna för ett sådant undantag. Särskilda skäl kan exempelvis vara en väsentligt försämrad ekonomi efter att lånet lämnades, som vid arbetslöshet eller längre sjukskrivning.
Det är långivaren som prövar situationen. Möjligheten till undantag innebär inte att kunden automatiskt har rätt till det. Även ett bolån som ligger under gränsen för lagkravet kan ha amortering som villkor i avtalet.
Ett förenklat exempel: om du normalt amorterar 2 000 kronor i månaden frigör sex amorteringsfria månader 12 000 kronor. Samtidigt är skulden 12 000 kronor högre än den annars skulle ha varit. Kontrollera därför periodens slutdatum och hur återbetalningen fortsätter när amorteringsfriheten upphör.
Praktisk tillämpning
För att förstå lånets verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera om räntan är bunden eller rörlig samt hur villkoren kan ändras. En lägre månadsbetalning kan bero på längre löptid och därmed ge en högre total kostnad. Vid bostadslån påverkar också belåningsgrad, skuldkvot och bankens kreditprövning. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering, amorteringsfrihet eller uppehåll kan ändra kassaflödet men även skulden och framtida räntekostnader. Jämför därför effektiv ränta och total återbetalning, och spara bankens underlag så att nya villkor kan kontrolleras mot det ursprungliga avtalet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
