BIC står för Business Identifier Code och är en internationell kod som identifierar en bank eller annan organisation i finansiella meddelanden. Den kallas ofta SWIFT-kod eftersom Swift administrerar standarden.
En BIC består av åtta eller elva tecken. Den innehåller delar som identifierar organisation, land och plats samt ibland en viss filial. Koden är inte ett kontonummer och pekar därför inte ensam ut mottagarens konto.
Vid internationella betalningar används BIC ofta tillsammans med IBAN. IBAN identifierar kontot i ett standardiserat format, medan BIC identifierar den finansiella aktören. Inom vissa betalningsområden kan banken hämta BIC automatiskt från IBAN, så kunden behöver inte alltid ange den.
Kontrollera uppgifterna i mottagarens faktura eller hos banken. En felaktig kod kan försena betalningen eller leda till extra avgifter. Lita inte på ändrade bankuppgifter som bara kommer i ett oväntat mejl; verifiera dem genom en känd kontaktväg. BIC ska skiljas från clearingnummer, som används för att identifiera banker och kontor i nationella betalningssystem.
Praktisk tillämpning
BIC identifierar en bank eller ett finansinstitut i internationella betalningar och används ofta tillsammans med IBAN. Betalaren bör kontrollera att kod, kontonummer, mottagarnamn, valuta och belopp stämmer innan betalningen godkänns. Fel uppgift kan försena överföringen eller göra den svår att återkalla. Kontrollera även avgifter, växlingskurs, stopptid och hur kostnader fördelas mellan avsändare och mottagare. Företag bör skilja registrering från attest och spara betalningsunderlag och bankens kvittens. Vid återkommande betalningar ska mottagaruppgifterna verifieras igen när leverantören meddelar en förändring, eftersom falska ändringsmeddelanden är en vanlig bedrägeririsk. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
