Reklamationsfrist
Reklamationsfrist är den tid inom vilken en part måste meddela motparten att en vara, tjänst eller annan prestation anses felaktig.
Begrepp om företagsformer, bolagsstyrning, avtal och obestånd.
Reklamationsfrist är den tid inom vilken en part måste meddela motparten att en vara, tjänst eller annan prestation anses felaktig.
Upplysningsplikt innebär att en part i vissa situationer måste informera den andra parten om viktiga förhållanden som denne rimligen bör känna till.
Undersökningsplikt innebär att en köpare i vissa situationer måste undersöka en vara, fastighet eller verksamhet och kan förlora rättigheter för sådant som borde upptäckts.
Dröjsmål med betalning uppstår när en betalning inte sker senast på den förfallodag som följer av avtal eller lag.
Leveransförsening uppstår när en vara eller tjänst inte levereras vid den tidpunkt som följer av avtalet.
Prisavdrag innebär att köparen får betala mindre när en vara eller tjänst är felaktig och felet inte avhjälps på annat sätt.
Omleverans innebär att säljaren ersätter en felaktig vara med en ny eller korrekt vara i stället för att reparera den gamla.
Avhjälpande innebär att den ansvariga parten rättar ett fel i en vara eller tjänst så att prestationen motsvarar avtalet.
Följdskada är en skada som uppstår som en indirekt konsekvens av en ursprunglig skada eller ett avtalsbrott.
Direkt skada är en förlust som har ett nära och omedelbart samband med ett avtalsbrott eller en skadegörande handling.
Kontrollansvar är en ansvarsmodell där en part kan undgå ansvar om ett avtalsbrott beror på ett hinder utanför partens kontroll som inte rimligen kunde förutses eller undvikas.
Strikt ansvar innebär att någon kan bli skadeståndsskyldig utan att den skadelidande behöver visa vårdslöshet.
Culpaansvar är skadeståndsansvar som bygger på att någon har handlat vårdslöst eller uppsåtligen.
Presumtionsansvar innebär att en part antas vara ansvarig för en skada om parten inte kan visa att tillräcklig aktsamhet har iakttagits.
Förlikningsavtal är det avtal som dokumenterar villkoren när parter löser en tvist genom förlikning.
Förlikning är en överenskommelse där parterna avslutar eller undviker en tvist genom att komma överens om en lösning.
Medling är en frivillig tvistlösningsmetod där en neutral medlare hjälper parterna att försöka nå en överenskommelse.
Skiljeförfarande är en privat tvistlösningsform där en eller flera skiljemän avgör tvisten genom en bindande skiljedom.
Skiljeklausul innebär att parterna har avtalat att framtida tvister ska avgöras genom skiljeförfarande i stället för vanlig domstol.
Forumklausul anger vilken domstol eller vilket lands domstolar som ska pröva tvister som uppstår ur avtalet.
Lagvalsklausul anger vilket lands lag som ska tillämpas på ett avtal och eventuella tvister.
Severability-klausul innebär att övriga delar av ett avtal ska fortsätta gälla även om en viss bestämmelse visar sig ogiltig eller inte kan tillämpas.
Integrationsklausul anger att det skriftliga avtalet ska utgöra parternas fullständiga reglering och ersätta tidigare diskussioner och överenskommelser.
Oklarhetsregeln är en tolkningsprincip som i vissa fall innebär att ett oklart avtalsvillkor tolkas till nackdel för den part som formulerade det.
Avtalstolkning är processen att fastställa vad ett avtal betyder genom att bedöma ordalydelse, syfte, förhandlingar och andra relevanta omständigheter.
Partsbruk är ett återkommande sätt som två avtalsparter tidigare har handlat på och som kan påverka hur deras avtal ska tolkas.
Handelsbruk är en etablerad sedvänja inom en viss bransch eller handel som kan få betydelse när avtal tolkas eller fylls ut.
Avtalsutfyllnad innebär att frågor som inte uttryckligen reglerats i avtalet får lösas med hjälp av lag, handelsbruk, praxis eller allmänna principer.