Skiljeförfarande är en privat tvistlösningsform där en eller flera skiljemän avgör tvisten genom en bindande skiljedom.
När parter inte kan lösa en oenighet själva kan skiljeförfarande bli avgörande för nästa steg. Regler om tvister bestämmer bland annat var och på vilket sätt en fråga kan prövas och vilka tidsfrister eller formkrav som måste följas.
Anta att en kund vägrar betala en större faktura och hävdar att leveransen varit felaktig. Om skiljeförfarande blir aktuellt kan företaget behöva bedöma både själva kravet och vilken process som är mest lämplig för att driva det vidare.
En tvist kan bli dyr även om företaget i slutänden får rätt. Det är därför klokt att försöka skapa tydliga avtal och dokumentera avvikelser tidigt. När större belopp står på spel bör företag även väga juridiska kostnader och affärsrelationen mot den möjliga vinsten av att driva tvisten.
Preskription och andra tidsfrister kan dessutom göra att ett krav går förlorat om företaget väntar för länge. Osäkra krav bör därför bedömas tidigt även om parterna fortfarande försöker hitta en frivillig lösning.
Praktisk användning och kontroll
För praktisk användning behöver parter, behörighet, avtalets eller beslutets datum och de konkreta omständigheterna dokumenteras. Kontrollera vilka formkrav och tidsfrister som gäller och om registrering, delgivning eller särskild majoritet krävs. Avtal bör tydligt ange omfattning, ersättning, ansvar, uppsägning och hur tvister ska hanteras. Spara undertecknade versioner, fullmakter, protokoll och bilagor så att händelseförloppet kan följas. Skilj mellan tvingande lagregler och villkor som parterna kan avtala om. Använd alltid aktuell lagtext och ansvarig myndighets vägledning. Om rättsläget eller behörigheten är osäker bör juridisk rådgivning tas in innan ett bindande beslut fattas.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
