En firmatecknare är en person som har rätt att företräda ett företag och skriva under rättshandlingar i företagets namn. Rätten kan gälla ensam eller tillsammans med andra. Firmateckning handlar om rätten att binda företaget genom exempelvis avtal. Den ska skiljas från interna befogenheter, eftersom en person kan ha rätt att företräda bolaget även om ett internt beslut saknas.
I ett aktiebolag företräder styrelsen alltid bolaget gemensamt. Styrelsen kan också utse särskilda firmatecknare och bestämma att två eller flera måste skriva under tillsammans. Verkställande direktören får företräda bolaget inom den löpande förvaltningen. Uppgifter om firmateckning registreras hos Bolagsverket och kan kontrolleras i registreringsbevis. Fullmakt kan ge någon rätt att göra vissa handlingar utan att personen är registrerad firmatecknare.
Den exakta rättsverkan beror på bolagsform, avtal, registrerade uppgifter och omständigheterna i det enskilda fallet. Kontrollera därför aktuella register och lagregler och ta juridisk rådgivning när beslutet kan få stor ekonomisk betydelse.
Praktisk användning
Åtgärden måste genomföras av behörigt organ och dokumenteras med rätt beslut, avtal och registrering. Firmateckning, fission, fondemission, flaggning och finansiell assistans har olika formkrav och tidsfrister. Kontrollera bolagsordning, styrelse- eller stämmoprotokoll, ägarförhållanden och vilka myndighetsanmälningar som krävs. Vid handel med särskilda ordervillkor ska investeraren förstå hur ordern verkställs eller annulleras. Spara undertecknade versioner och bevis om inlämning. Juridisk och redovisningsmässig rådgivning kan behövas innan beslutet verkställs. Bedömningen ska följas upp regelbundet. Dokumentera antaganden, ansvarig person, beslutsdatum och nästa kontroll. Jämför beräknat utfall med verkligt resultat och förklara avvikelser. Underlag ska vara begripligt för en annan granskare och bevaras tillsammans med relevanta källor. Om regler, villkor eller fakta ändras måste text och beräkning uppdateras. En tydlig kontrollista minskar risken för missade tidsfrister, felaktiga belopp och beslut på inaktuellt underlag. Resultatet ska kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare, kunder och andra användare. Ange även vilka osäkerheter som återstår efter den genomförda kontrollen. Nästa uppföljning ska planeras utifrån risk, värde och hur snabbt förutsättningarna kan förändras.
