Likvidation är en ordnad avveckling av ett företag. För ett aktiebolag innebär det att verksamheten avslutas, tillgångar säljs, skulder betalas och ett eventuellt överskott delas ut till aktieägarna innan bolaget upplöses.
Vid frivillig likvidation fattar bolagsstämman beslut. Bolagsverket eller domstol kan besluta om tvångslikvidation när lagkrav inte uppfylls. En likvidator ersätter styrelse och verkställande direktör och ansvarar för processen.
Likvidation skiljer sig från konkurs: ett bolag i likvidation ska normalt kunna betala sina skulder. Likvidatorn ansöker om kallelse på okända borgenärer och lämnar slutredovisning. Skatt, avtal, anställda och arkivering måste hanteras före upplösningen.
Den praktiska bedömningen beror på avtalet och omständigheterna i det enskilda fallet. Skriv tydliga villkor, spara underlag och ta juridisk rådgivning när beloppen eller följderna är stora.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
För att använda begreppet korrekt behöver bolagets form, ägarförhållanden och aktuella bolagsordning först kontrolleras. Ange vem som fattar beslut, vilket underlag som krävs och vilka tidsfrister som gäller. Kallelser, protokoll och beslutsbilagor ska vara tydliga och sparas så att processen kan följas i efterhand. Kontrollera även om beslutet kräver särskild majoritet, registrering eller information till aktieägare och andra berörda. Om åtgärden påverkar bolagets kapital måste styrelsen bedöma både lagens skyddsregler och bolagets faktiska betalningsförmåga. Använd den senaste lagtexten och Bolagsverkets anvisningar före genomförandet. Vid osäkerhet om ansvar, jäv eller minoritetsskydd bör juridisk rådgivning tas in innan beslutet verkställs.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
