DAC6 är EU-regler om rapportering av vissa gränsöverskridande skattearrangemang. Namnet kommer från en ändring av EU:s direktiv om administrativt samarbete. Syftet är att skattemyndigheter ska få tidig information om upplägg som kan innebära risk för skatteflykt eller aggressiv skatteplanering.
Ett arrangemang är inte rapporteringspliktigt bara för att det är internationellt. Det måste vara gränsöverskridande och uppvisa minst ett särskilt kännetecken i reglerna. För vissa kännetecken krävs dessutom att en skatteförmån är en av de huvudsakliga fördelarna.
Det är främst rådgivaren som ska rapportera till Skatteverket, exempelvis den som utformar, marknadsför eller organiserar arrangemanget. I vissa situationer går skyldigheten över på användaren, bland annat om det inte finns någon rapporteringsskyldig rådgivare eller om rådgivaren omfattas av sekretess.
Uppgifterna ska normalt lämnas inom 30 dagar från den första av flera angivna händelser, exempelvis när arrangemanget görs tillgängligt eller det första steget genomförs. Rapportering innebär inte i sig att upplägget är förbjudet eller att en skatteförmån godkänns. Företag och rådgivare behöver dokumentera sin bedömning och kontrollera aktuella kännetecken och tidsfrister.
Praktisk tillämpning
Skatteregeln måste kopplas till rätt person, bolag, transaktion, land och deklarationsperiod. CFC-regler kan beskatta delägare för inkomster i lågbeskattade utländska bolag, medan DAC6 kan kräva rapportering av vissa gränsöverskridande arrangemang. Deklaranten ansvarar för att uppgifter och tullhandlingar är korrekta. Debiterad preliminärskatt bygger på en uppskattning och bör justeras om resultatet förändras. Spara ägarunderlag, avtal, deklarationer, rapporteringsbedömningar och beräkningar. Regler, tidsfrister och gränsvärden kan ändras. Kontrollera därför aktuella uppgifter från Skatteverket, Tullverket och lagtext före rapportering eller betalning och anlita sakkunnig vid internationella eller komplicerade förhållanden. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
