Efterlevandeskydd

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för lösningar som kan ge pengar till familj eller andra förmånstagare när en person dör. Skyddet kan finnas i premiepension, tjänstepension, privat pensionsförsäkring eller livförsäkring. Vilka som får ersättning, hur mycket som betalas och hur länge utbetalningen pågår bestäms av reglerna eller försäkringsvillkoren.

I premiepensionen kan den som börjar ta ut pension i vissa fall välja ett efterlevandeskydd för make, maka, registrerad partner eller sambo. Om den försäkrade dör först kan premiepensionen fortsätta betalas till partnern. Skyddet har ett pris: den egna pensionen blir normalt lägre eftersom pensionen ska beräknas för två personer. Valet kan också vara svårt eller omöjligt att ändra senare.

Tjänstepensioner kan erbjuda exempelvis återbetalningsskydd eller familjeskydd. Ett skydd kan vara värdefullt om någon är beroende av inkomsten, men mindre motiverat om det saknas ekonomiskt beroende efterlevande. Innan ett val görs bör man kontrollera förmånstagare, kostnad, skatteregler och hur den egna pensionen påverkas. Efterlevandeskydd är inte samma sak som statlig efterlevandepension.

Praktisk användning

Skyddet bör bedömas utifrån familjens ekonomi, andra försäkringar och vem som får ersättningen. Kontrollera om förmånstagare kan väljas, hur länge skyddet gäller och om det minskar den egna framtida pensionen. Reglerna skiljer sig mellan allmän pension, tjänstepension och privata försäkringar. Gör en behovsanalys med skulder, boendekostnader, inkomster och sparande. Uppgifter om civilstånd och förmånstagare behöver hållas aktuella efter giftermål, separation eller dödsfall. Jämför villkor och prognoser hos pensionsaktören och myndigheternas information om allmänna regler. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Ange kontrollpunkter, ansvariga och datum i en rutin som hålls aktuell. Rutinen ska beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd. Resultatet ska kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare.

Källor

Rulla till toppen