Genomsnittsmetoden används för att beräkna omkostnadsbeloppet när du säljer marknadsnoterade aktier av samma slag och sort. Du lägger samman anskaffningsutgifterna för hela innehavet och delar summan med antalet aktier. Resultatet är ett genomsnittligt omkostnadsbelopp per aktie.
Om du köper 100 aktier för 10 000 kronor och senare 100 för 14 000 kronor blir totalen 24 000 kronor för 200 aktier. Det genomsnittliga omkostnadsbeloppet är då 120 kronor per aktie, före hänsyn till exempelvis courtage och bolagshändelser.
Nyemissioner, split, inlösen och andra händelser kan ändra antal eller omkostnadsbelopp. Beräkningen görs separat för varje slag och sort av värdepapper. För vissa marknadsnoterade aktier kan schablonmetoden vara ett alternativ när den är tillåten.
Skatteregler och belopp kan ändras mellan inkomstår. Kontrollera därför aktuella villkor hos ansvarig myndighet och spara avtal, beräkningar, kvitton och andra underlag som visar hur du har räknat.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning
Använd begreppet med ett tydligt underlag som visar period, belopp, beräkningsmetod och ansvarig granskare. Stäm av mot avtal, fakturor, betalningar, bokföring och rapporter. Skilj tillgång från kostnad, intäkt från förskott och uppskattning från fastställt belopp. Dokumentera manuella bedömningar och använd samma princip mellan perioder. Gör rimlighetskontroll och känslighetsanalys när värdet bygger på prognoser. Följ upp öppna poster och rätta avvikelser innan bokslut eller deklaration lämnas. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
