Importmoms är mervärdesskatt på varor som förs in till EU från ett land utanför EU. Huvudregeln är att moms ska betalas vid import. Beskattningsunderlaget bygger normalt på tullvärdet plus tull och vissa kostnader fram till bestämmelseorten.
Ett momsregistrerat företag redovisar vanligtvis importmomsen till Skatteverket i momsdeklarationen, med uppgifter från Tullverket. Om inköpet används i momspliktig verksamhet kan företaget normalt dra av motsvarande ingående moms. Privatpersoner betalar ofta genom transportföretaget eller Tullverket.
Importmoms ska skiljas från tull och från moms vid köp inom EU. Varukod, ursprung, transport och vem som är deklarant påverkar hanteringen. Vid importordningen IOSS kan säljaren i vissa fall ta ut momsen redan vid köpet.
Skatteregler och belopp kan ändras mellan inkomstår. Kontrollera därför aktuella villkor hos ansvarig myndighet och spara avtal, beräkningar, kvitton och andra underlag som visar hur du har räknat.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
