Inkomstbortfall är skillnaden mellan den inkomst en person normalt skulle ha fått och den lägre inkomst som faktiskt betalas ut. Det kan uppstå vid sjukdom, arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada eller minskad arbetstid.
Ersättningar från socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen kan täcka en del av bortfallet, men reglerna har tak, kvalificeringskrav och karensdagar. Sjukpenning bygger exempelvis på sjukpenninggrundande inkomst, SGI, medan arbetslöshetsersättning följer arbetslöshetsförsäkringens regler.
Räkna på nettobelopp per månad och ta med både utebliven lön och förändrade kostnader. Arbetsgivaravtal, kollektivavtal eller privat inkomstförsäkring kan ge kompletterande skydd. Kontrollera alltid väntetid, ersättningsperiod och högsta ersättning.
Jämför innehåll, undantag, självrisk och högsta ersättning, inte bara premien. Försäkringsbrevet och villkoren avgör vilket skydd som gäller, och skillnaderna mellan försäkringsbolag kan vara betydande.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
