ISK, investeringssparkonto, är en svensk kontoform för sparande i bland annat aktier och fonder. Du deklarerar normalt inte varje försäljning eller utdelning. I stället beräknas en schablonintäkt utifrån kontots värde och insättningar.
Kapitalunderlaget bygger på värdet vid ingången av varje kvartal plus årets insättningar, delat med fyra. Schablonintäkten beräknas med statslåneräntan den 30 november året före plus en procentenhet, med ett lagstadgat golv. Den beskattas i inkomstslaget kapital.
För inkomståret 2026 är den skattefria grundnivån 300 000 kronor för sammanlagt sparande på ISK, kapitalförsäkring och PEPP. Avdraget sker automatiskt. Förluster och avgifter på ISK är normalt inte separat avdragsgilla, så skatt kan uppstå även när värdet faller.
Skatteregler och belopp kan ändras mellan inkomstår. Kontrollera därför aktuella villkor hos ansvarig myndighet och spara avtal, beräkningar, kvitton och andra underlag som visar hur du har räknat.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning
Koppla begreppet till ett konkret mål, tydliga indata och ett mätbart utfall. Ange kundgrupp, volym, pris, kostnader, kapacitet och vilka antaganden som används. Testa flera scenarier och följ upp prognos mot verkligt resultat. Ta med administration, finansiering, skatt, returer och andra kostnader som lätt förbises. Dokumentera ansvarig person, beslutsdatum och när nästa kontroll ska göras. Avvikelser ska förklaras och leda till en uppdaterad kalkyl eller arbetsrutin. Underlaget ska vara begripligt för en annan granskare och sparas tillsammans med relevanta källor. Regler, villkor och marknadsdata kan ändras, så informationen behöver kontrolleras regelbundet. En enkel kontrollista minskar risken för felaktiga belopp, missade tidsfrister och beslut på inaktuella uppgifter. Ange kvarstående osäkerheter och hur de ska hanteras. Resultatet bör kommuniceras tydligt till berörda beslutsfattare och användare. Kontrollera dessutom att definitioner, datum och belopp stämmer överens mellan alla dokument. Planera nästa granskning utifrån risk, ekonomiskt värde och hur snabbt förutsättningarna förändras.
