Källstatsprincipen är en princip inom internationell beskattning som innebär att ett land beskattar inkomster som har sin källa i landet, även om den som får inkomsten har skatterättslig hemvist någon annanstans. Landet där inkomsten uppstår kallas då källstat.
En person som bor i ett land men arbetar tillfälligt i ett annat kan exempelvis möta regler där arbetslandet vill beskatta lönen eftersom arbetet utförts där. Utdelningar från ett bolag kan också beskattas med källskatt i det land där bolaget hör hemma.
Källstatsprincipen står ofta mot hemvistprincipen, där personens hemvistland vill beskatta dennes samlade inkomster. När båda länderna har beskattningsanspråk kan dubbelbeskattning uppstå. Dubbelbeskattningsavtal används då för att fördela beskattningsrätten och bestämma hur dubbel skatt ska undanröjas. Källstatsprincipen är därför inte en enskild svensk skatteregel utan ett sätt att beskriva hur länder motiverar beskattning av inkomster med lokal anknytning.
Källstatsprincipen är ett skattebegrepp och behöver inte följa bokföringen exakt. Ett belopp kan därför redovisas på ett sätt i räkenskaperna men justeras på ett annat sätt i deklarationen när skattereglerna kräver det.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
