Sekundärjustering är en skattemässig följd av att ett pris eller villkor mellan närstående företag har korrigerats enligt armlängdsprincipen. Den primära justeringen ändrar det beskattningsbara resultatet; sekundärjusteringen behandlar den ekonomiska fördel som därmed anses ha överförts mellan parterna.
Om ett svenskt bolag har betalat ett för högt pris till ett närstående utländskt bolag kan inkomsten justeras upp. Skillnaden kan därefter i vissa rättssystem behandlas som utdelning, kapitaltillskott eller lån. Det kan påverka källskatt och andra skatter. Svensk rätt och skatteavtal måste bedömas tillsammans med reglerna i det andra landet.
Begreppet skiljer sig från korresponderande justering, där den andra staten minskar det närstående företagets beskattning för att undvika dubbelbeskattning. Företag bör dokumentera koncerninterna priser, avtal och betalningsflöden samt överväga ömsesidig överenskommelse mellan stater vid dubbelbeskattning. OECD:s riktlinjer är centrala, men nationell lag styr beskattningen och utfallet är faktaberoende. En sekundärjustering kan ibland undvikas om den överförda fördelen återförs genom en faktisk betalning. Möjligheten och tidsfristen beror på berörda länders regler.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
