Tomtmarksvärde är den del av en fastighets taxeringsvärde som avser marken och inte byggnaderna. Vid fastighetstaxeringen kan en bebyggd fastighets värde därför delas upp i byggnadsvärde och tomtmarksvärde.
Värdet påverkas bland annat av tomtens storlek, läge, byggrätt, tillgång till vatten och avlopp och andra egenskaper som används i taxeringsmodellen. Det är ett schablonmässigt skattemässigt värde och inte en individuell värdering av vad tomten säkert skulle säljas för.
Tomtmarksvärdet kan få betydelse vid beräkning av fastighetsavgift eller fastighetsskatt och i andra skattesammanhang. Det ska skiljas från marknadsvärde och från det bokförda värdet på mark i ett företag. Dessa värden har olika syften och kan skilja sig mycket åt. Fastighetsägaren bör kontrollera att uppgifterna som ligger till grund för taxeringen är korrekta när en ny fastighetstaxering görs.
För den som arbetar med Tomtmarksvärde är rätt period lika viktig som rätt belopp. En korrekt beräkning kan ändå ge fel deklaration om posten hamnar i fel beskattningsår eller redovisningsperiod, så datum och underlag bör kontrolleras noggrant.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
