Ett annuitetslån är ett lån där ränta och amortering tillsammans beräknas till ett lika stort belopp vid varje betalningstillfälle. Det gäller under beräkningens förutsättningar, bland annat oförändrad ränta. Eventuella avgifter kan tillkomma utöver annuiteten.
I början är skulden stor och en större del av betalningen går till ränta. När skulden minskar sjunker räntedelen, samtidigt som amorteringen ökar. Amortering är den del som faktiskt betalar tillbaka lånet. En jämn månadsbetalning betyder därför inte att skulden minskar lika snabbt varje månad.
Anta att en betalning är 2 000 kronor och räntan för perioden är 800 kronor. Då amorteras 1 200 kronor, bortsett från avgifter. Om räntedelen senare är 500 kronor och betalningen fortfarande är 2 000 kronor blir amorteringen i stället 1 500 kronor.
Vid en ränteändring kan långivaren räkna om betalningen så att lånet fortfarande återbetalas inom samma tid. Andra upplägg behåller betalningen och ändrar återbetalningstiden. Lånevillkoren avgör vad som händer. Jämför därför både effektiv ränta, total kostnad och skuldens utveckling. Ett lågt belopp per månad kan bero på lång löptid och innebära att den sammanlagda räntekostnaden blir hög.
Praktisk tillämpning
För att förstå lånets verkliga kostnad behöver ränta, avgifter, amortering och återstående skuld ses tillsammans. Begär en betalningsplan och kontrollera om räntan är bunden eller rörlig samt hur villkoren kan ändras. En lägre månadsbetalning kan bero på längre löptid och därmed ge en högre total kostnad. Vid bostadslån påverkar också belåningsgrad, skuldkvot och bankens kreditprövning. Låntagaren bör räkna på ett scenario med högre ränta och tillfälligt lägre inkomst. Extra amortering, amorteringsfrihet eller uppehåll kan ändra kassaflödet men även skulden och framtida räntekostnader. Jämför därför effektiv ränta och total återbetalning, och spara bankens underlag så att nya villkor kan kontrolleras mot det ursprungliga avtalet. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
