Alfa är ett mått på hur en investerings avkastning skiljer sig från den avkastning som en viss riskmodell förväntar sig. Måttet används bland annat för att bedöma fondförvaltning. Positiv alfa betyder att resultatet varit bättre än modellens förväntan, medan negativ alfa betyder att det varit sämre.
En vanlig variant är Jensens alfa. Den bygger på en modell där marknadsrisken mäts med beta. Beta beskriver hur känslig investeringen är för marknadens rörelser. Därför är alfa inte automatiskt samma sak som skillnaden mellan fondens avkastning och ett aktieindex.
Anta att modellen ger en förväntad årsavkastning på 6 procent och fonden faktiskt ger 8 procent. Då är alfa 2 procentenheter för perioden. Om fonden i stället ger 4 procent blir alfa minus 2 procentenheter.
Resultatet beror på vilken modell, jämförelsemarknad och tidsperiod som används. Det spelar också roll om avgifter har räknats av. Ett positivt historiskt alfa bevisar inte att förvaltaren kommer att lyckas i framtiden. Det kan påverkas av slumpen och av risker som modellen inte fångar.
Praktisk tillämpning
Måttet eller instrumentet bör bedömas tillsammans med risk, tidshorisont, avgifter och hur lätt innehavet kan säljas. Historisk utveckling och tidigare träffsäkerhet ger ingen garanti för framtida resultat. Jämförelser blir mest rättvisande när samma marknad, valuta, period och referensindex används. Investeraren bör också förstå hur värdet beräknas, vilka antaganden som ligger bakom och vilka händelser som kan ge stora kursrörelser. För fonder och andra reglerade produkter finns central information i fondbestämmelser, faktablad och årsberättelser. Vid handel är ordertyp, likviditet och spread praktiskt viktiga, eftersom det pris som går att få kan avvika från senast noterad kurs. Dokumentera därför syftet med investeringen och följ upp om risknivån fortfarande passar den egna ekonomin. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska eller juridiska konsekvenser. Uppföljningen ska anpassas efter verksamhetens storlek, risk och behov.
