Dröjsmålsränta är ränta som en betalningsskyldig kan behöva betala när en skuld inte betalas i tid. Syftet är att ersätta fordringsägaren för förseningen och skapa ett incitament att betala.
Om förfallodagen är bestämd i förväg börjar räntan normalt löpa från den dagen. Om ingen förfallodag har avtalats gäller särskilda regler om krav och tidsfrister. Avtalet kan ange räntesats, men oskäliga villkor kan begränsas och konsumentregler kan påverka.
När ingen annan giltig ränta har avtalats anger räntelagen normalt referensräntan plus åtta procentenheter. Referensräntan fastställs av Riksbanken två gånger per år. Ett krav på 10 000 kronor med 10 procents årlig dröjsmålsränta kostar förenklat cirka 2,74 kronor per förseningsdag.
Dröjsmålsränta ska skiljas från påminnelseavgift, inkassoavgift och förseningsersättning. Flera kostnader kan uppstå samtidigt om reglernas villkor är uppfyllda.
Den som får ett felaktigt krav bör bestrida det skriftligt och förklara varför. Den som inte kan betala bör kontakta fordringsägaren tidigt. Att ignorera kravet kan leda till inkasso och ansökan hos Kronofogden.
Praktisk tillämpning
Betalningen eller distansavtalet behöver hanteras med tydliga uppgifter om parter, belopp, datum och villkor. Digitala plånböcker och direktbetalningar kräver kontroll av mottagare, autentisering, avgifter och möjlighet att reklamera. Disponibelt saldo kan skilja sig från bokfört saldo på grund av reservationer. Digitala kvitton ska vara läsbara och sparas säkert. Vid distansförsäljning måste företag lämna lagstadgad information om pris, ångerrätt och kontaktvägar. Dröjsmål kan ge rätt till ränta eller andra påföljder, men beräkning och krav måste följa avtal och lag. Spara orderbekräftelse, kvitto, betalningsreferens och korrespondens och agera snabbt vid fel eller obehörig transaktion. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
