Courtage är den avgift som en bank eller värdepappersmäklare tar ut för att genomföra en köp- eller säljorder i exempelvis aktier, börshandlade fonder eller andra värdepapper. Avgiften kan vara fast, procentuell eller en kombination.
Många prislistor har ett minimicourtage. Om avgiften är 0,15 procent men minst 39 kronor kostar en order på 10 000 kronor ändå 39 kronor, eftersom 0,15 procent bara är 15 kronor. För små affärer blir avgiften därför en större andel av investeringen.
Handel på utländska marknader kan även medföra valutaväxlingsavgift, lokala avgifter och högre courtage. Skillnaden mellan köp- och säljkurs, spreaden, är en annan kostnad men räknas normalt inte som courtage.
Investeraren bör jämföra hela prislistan och välja en avgiftsnivå som passar orderstorlek och handelsfrekvens. Billigast courtage är inte alltid billigast totalt om växlingspåslag eller kontoavgifter är höga. Courtaget påverkar både köp och försäljning och måste tjänas in innan affären går med vinst. För täta små affärer kan kostnaden därför få stor betydelse för avkastningen.
Praktisk tillämpning
Instrumentet eller handelsplatsen ska bedömas tillsammans med villkor, likviditet, avgifter och motpartsrisk. Certifikat, optioner och obligationer kan ha komplicerade payoff-profiler och kreditrisk. Clean price ska skiljas från upplupen ränta, och current yield fångar inte hela avkastningen. Clearing och central motpart minskar vissa risker men skapar krav på säkerheter och regler. Circuit breakers, dagorder och dark pools påverkar hur och när en order kan genomföras. Investeraren bör kontrollera spread, courtage, löptid, inlösen och maximal möjlig förlust. Historisk prisrörelse ger ingen garanti för framtida resultat. Dokumentera syftet med positionen och hur den ska följas upp eller stängas. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
