Beta är ett statistiskt mått på hur känslig avkastningen för en aktie eller portfölj historiskt har varit för rörelser i ett jämförelseindex. Ett beta på 1 innebär ungefär samma marknadskänslighet som index i den använda beräkningen.
Ett beta på 1,5 betyder förenklat att aktien historiskt tenderat att röra sig omkring 1,5 procent när marknaden rört sig en procent i samma riktning. Ett beta på 0,6 tyder på mindre känslighet. Ett negativt beta innebär att avkastningen i beräkningsperioden ofta rört sig åt motsatt håll.
Beta beräknas från historiska prisdata och påverkas av valt index, tidsperiod och intervall, exempelvis dagliga eller månatliga observationer. Samma aktie kan därför få olika beta hos olika dataleverantörer.
Måttet beskriver marknadsrelaterad risk men fångar inte alla risker, såsom skuldsättning, likviditet, företagsproblem eller extrema händelser. Ett högt beta garanterar inte hög avkastning och ett lågt beta betyder inte att investeringen är säker. Beta används bland annat i portföljanalys och CAPM, men bör kombineras med andra riskmått och en kvalitativ analys.
Praktisk tillämpning
Måttet eller strategin behöver bedömas tillsammans med risk, tidshorisont, avgifter och marknadslikviditet. En basprognos och ett positivt scenario ska bygga på dokumenterade antaganden, inte bara önskat utfall. Basispunkter gör små ränteförändringar tydliga men måste kopplas till rätt nominellt belopp och löptid. Beta beskriver historisk samvariation med marknaden och fångar inte all risk. En bear spread har särskilda villkor och kan ge både begränsad vinst och förlust. Investeraren bör förstå hur värdet beräknas, vilka händelser som påverkar utfallet och vilken maximal förlust som är möjlig. Jämför flera scenarier och kontrollera att strategin fortfarande passar den egna ekonomin. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras och rättas.
