En räntefond placerar huvudsakligen i räntebärande värdepapper, exempelvis statsskuldväxlar, statsobligationer, bostadsobligationer och företagsobligationer. Avkastningen kommer från löpande räntor och förändringar i innehavens marknadsvärde.
Räntefonder delas ofta in efter löptid och emittent. Korta räntefonder har normalt lägre ränterisk eftersom innehaven förfaller snart. Långa räntefonder påverkas mer när marknadsräntorna ändras: stigande räntor pressar vanligen värdet på äldre obligationer, medan fallande räntor kan höja det. Företagsobligationsfonder har dessutom kreditrisk om ett företag får svårt att betala.
En räntefond kan ge riskspridning och mindre svängningar än en aktiefond, men den är inte riskfri och omfattas inte av insättningsgarantin. Jämför duration, kreditkvalitet, valutaexponering och avgift. Läs fondens faktablad för placeringsinriktning och riskklass. Historisk avkastning visar inte säkert hur fonden utvecklas framöver. Fondens marknadsvärde kan därför både stiga och falla även när alla emittenter betalar som avtalat. För kortsiktiga behov är ett garanterat sparkonto ett annat tryggare alternativ på marknaden.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
