Clearingnummer är en kod som identifierar en svensk bank eller en viss del av banken vid betalningar. Tillsammans med kontonumret hjälper det betalningssystemet att hitta rätt mottagarkonto.
Ett svenskt bankkontonummer består normalt av ett clearingnummer och ett räkningsnummer. Clearingnumret är vanligtvis fyra siffror, men vissa banker använder serier där en femte siffra förekommer i praktisk kontonummerhantering. Hur siffrorna ska skrivas beror på bankens format och betalningstjänsten.
Clearingnummer ska inte blandas ihop med IBAN eller BIC. IBAN identifierar ett konto i ett internationellt standardiserat format, medan BIC identifierar banken vid internationella betalningar. För svenska betalningar efterfrågas ofta clearingnummer och kontonummer separat.
Den som registrerar ett konto bör kontrollera bankens anvisningar, särskilt om kontonumret innehåller bindestreck, extra siffror eller ska fyllas med nollor. Ett felaktigt nummer kan göra att betalningen avvisas eller i värsta fall skickas fel. Kontrollera därför mottagarens namn och uppgifter innan betalningen godkänns. Banken eller Bankgirots kontonummerguide kan visa hur respektive bankserie är uppbyggd.
Praktisk tillämpning
Varje bokföringspost ska kunna följas från verifikation och konto till avstämning och rapport. Debet och kredit måste balansera, och clearingkonton ska tömmas eller förklaras inom rimlig tid. Dagskassa och korttransaktioner behöver stämmas av mot kassaregister, bank och bokföring. Delårsbokslut och delårsrapport kräver konsekventa periodiseringar, värderingar och jämförelsetal. En delbudget ska hänga ihop med huvudbudgeten och en delfaktura med avtalad leverans och moms. Dokumentera bokföringsdatum, konto, belopp och hänvisning till underlaget. Utred differenser innan perioden låses och spara journaler och specifikationer så att en annan person kan granska saldot senare. Bedömningen bör följas upp regelbundet. Viktiga antaganden, beslut och ändrade förutsättningar ska dokumenteras så att en annan person kan förstå underlaget. Det ger bättre jämförelser över tid och gör det lättare att upptäcka fel innan de får ekonomiska, rättsliga eller praktiska konsekvenser. Kontrollpunkter, ansvariga och datum bör anges i en enkel rutin som hålls aktuell. Rutinen ska även beskriva hur avvikelser rapporteras, rättas och kontrolleras på nytt efter åtgärd.
