Riskjusterad avkastning bedömer en investerings avkastning i förhållande till den risk som tagits. Syftet är att skilja mellan hög avkastning som kommer från skicklig förvaltning och avkastning som främst krävt högre risk.
Vanliga mått är Sharpekvot, Sortinokvot och informationskvot. De använder olika riskdefinitioner, exempelvis total volatilitet, negativa avvikelser eller avvikelse från jämförelseindex. Resultaten påverkas av period, dataintervall och vald riskfri ränta.
Ett högre mått är ofta bättre inom samma jämförelse, men extrema värden kan bero på kort historik eller ovanliga marknader. Jämför liknande strategier över flera perioder och granska även största nedgång, likviditet, avgifter och svårmätta risker.
Begreppet är ett analysverktyg och ingen säker prognos. Kontrollera alltid definition, tidsperiod, avgifter och vilka antaganden som används. Sprid riskerna och bedöm måttet tillsammans med annan information innan du fattar ett investeringsbeslut.
När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
