Ränterisk är risken att värdet på en tillgång eller kostnaden för en skuld förändras när marknadsräntorna rör sig. Den finns bland annat i obligationer, räntefonder, bolån och företagsfinansiering.
För en obligation gäller normalt att priset sjunker när marknadsräntan stiger, eftersom nya obligationer då erbjuder högre ränta. Känsligheten mäts ofta med duration: ju längre duration, desto större prisrörelse vid en given ränteförändring. För en låntagare med rörlig ränta innebär stigande räntor i stället högre löpande betalningar. Ett bundet lån ger större förutsägbarhet men kan medföra kostnad om det löses i förtid.
Ränterisk kan begränsas genom att sprida förfallotider, välja kortare duration, kombinera fast och rörlig ränta eller använda derivat i professionell verksamhet. Åtgärderna har egna kostnader och risker. Bedöm därför kassaflöde, tidshorisont och förmåga att tåla förändringar. Historiska räntor visar variation men förutsäger inte framtiden. För företag kan ränterisk påverka både finansieringskostnad och redovisat värde. En fastställd finanspolicy anger ofta hur stor del av skulden som får ha kort räntebindning.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
