Onoterad andel

En onoterad andel är en ägarandel i ett företag som inte handlas på en reglerad börs eller annan organiserad marknadsplats. Priset bestäms därför genom privata transaktioner, värderingar eller förhandlingar.

Informationen är ofta mer begränsad än för börsbolag och det kan ta lång tid att hitta en köpare. Aktieägaravtal, bolagsordning och hembud kan begränsa överlåtelser. Värderingen påverkas av företagets resultat, kassaflöde, skulder och framtidsutsikter.

Skattereglerna skiljer mellan bland annat kvalificerade och okvalificerade andelar i fåmansföretag och mellan privat och företagsägt innehav. Granska rösträtt, utspädning, preferenser, överlåtelsevillkor och senaste finansieringsrunda innan en investering.

Begreppet är ett analysverktyg och ingen säker prognos. Kontrollera alltid definition, tidsperiod, avgifter och vilka antaganden som används. Sprid riskerna och bedöm måttet tillsammans med annan information innan du fattar ett investeringsbeslut.

När begreppet används i ett avtal, en rapport eller ett beslut bör du kontrollera definitionen, tidsperioden och villkoren. Då minskar risken för missförstånd och felaktiga jämförelser. Dokumentera också uppgifterna som ligger till grund för bedömningen.

Praktisk användning och kontroll

Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.

Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.

Källor

Rulla till toppen