Nominellt belopp är det belopp som står angivet på ett lån, en obligation eller annat finansiellt instrument och som används som grund för vissa betalningar. För en obligation är det ofta det belopp som ska återbetalas på förfallodagen.
Om en obligation har nominellt belopp 1 000 kronor och kupongränta 4 procent beräknas den årliga kupongen normalt på de 1 000 kronorna, även om obligationen handlas på marknaden för 950 eller 1 050 kronor.
Det nominella beloppet är därför inte samma sak som marknadsvärdet. Marknadspriset förändras när räntor, kreditrisk och efterfrågan förändras, medan det nominella beloppet normalt är fast enligt villkoren. Begreppet används också för lån och aktiekapital i olika sammanhang. När man analyserar avkastning är det viktigt att veta om en procentsats beräknas på nominellt belopp eller på det pris som faktiskt betalats för instrumentet.
Den praktiska risken i Nominellt belopp påverkas inte bara av själva modellen utan också av handelns likviditet och kostnader. Spread, courtage och möjligheten att faktiskt genomföra en affär kan därför vara viktiga delar av investerarens slutliga resultat.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
