Strangle är en optionsstrategi där investeraren kombinerar en köpoption och en säljoption med olika lösenpriser men vanligtvis samma slutdag. En köpt strangle används ofta när man tror att den underliggande tillgången kommer att röra sig kraftigt, men inte vet åt vilket håll.
Jämfört med en straddle ligger lösenpriserna längre från den aktuella marknadskursen. Premierna kan därför vara lägre, men priset måste också röra sig mer innan strategin börjar ge vinst. En kraftig uppgång gynnar köpoptionen och en kraftig nedgång gynnar säljoptionen.
En såld strangle har motsatt riskprofil och kan ge premieinkomst om marknaden håller sig inom ett intervall, men stora prisrörelser kan ge betydande förluster. Strategin påverkas av tidsvärde och implicit volatilitet och kan vara svår att värdera. Den passar därför främst investerare som förstår optioner och kan hantera den potentiella risken.
Historiska värden för Strangle beskriver vad som har hänt, men de garanterar inte framtida utveckling. Investeraren behöver därför även bedöma vilka antaganden som ligger bakom måttet och vilka händelser som kan förändra dem.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
