MAP-förfarande står för Mutual Agreement Procedure och är ett internationellt skatteförfarande där behöriga myndigheter i två länder försöker lösa en situation där beskattningen strider mot ett dubbelbeskattningsavtal. Förfarandet används ofta när samma inkomst riskerar att beskattas i båda länderna.
Ett företag kan exempelvis få sin internprissättning justerad i ett land så att vinsten där ökar. Om det andra landet inte gör en motsvarande justering kan samma vinst i praktiken beskattas två gånger. Företaget kan då begära att myndigheterna försöker nå en ömsesidig överenskommelse.
MAP är inte samma sak som en vanlig domstolsprocess. Det är ländernas behöriga myndigheter som förhandlar utifrån skatteavtalet. Den skattskyldige behöver följa de tidsfrister och dokumentationskrav som gäller för att få ärendet prövat. Förfarandet kan vara viktigt i större internationella skattefrågor men kan ta lång tid, särskilt när ländernas bedömningar skiljer sig mycket.
Eftersom skatteregler, beloppsgränser och deklarationsrutiner kan ändras är det viktigt att kontrollera aktuella regler när MAP-förfarande ska användas i praktiken. Grundprincipen kan vara stabil även när detaljerna förändras mellan olika beskattningsår.
Praktisk användning och kontroll
I praktiken behöver man först fastställa vilken skatteregel, tidsperiod och typ av transaktion som beräkningen gäller. Samla kontrolluppgifter, avtal, kontoutdrag och tidigare deklarationer innan beloppet räknas fram. Skilj tydligt mellan preliminär skatt, slutlig skatt, avdrag och skattereduktion. Kontrollera även om reglerna gäller privatperson, enskild näringsverksamhet eller aktiebolag, eftersom behandlingen kan skilja sig. Dokumentera beräkningssteg, datum och vilka antaganden som har använts. Jämför resultatet med Skatteverkets aktuella vägledning och e-tjänst innan deklaration eller betalning lämnas. Om flera länder berörs behöver hemvist, skatteavtal och EU-regler bedömas separat. Spara underlaget så att beloppet kan följas upp och rättas om nya uppgifter kommer.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
