Överlåtelsepris är det pris som används när en tillgång, verksamhet eller annan egendom överlåts från en part till en annan. Begreppet kan användas vid vanliga köp men är särskilt viktigt när parterna är närstående, exempelvis bolag i samma koncern eller ägare och företag.
Om ett moderbolag säljer en maskin till sitt dotterbolag behöver ett överlåtelsepris bestämmas. I redovisningen är det det faktiska avtalspriset som registreras, men skattemässigt kan regler kräva att priset motsvarar marknadsmässiga villkor.
Ett för lågt eller för högt pris mellan närstående parter kan påverka var vinsten hamnar och därmed hur mycket skatt som betalas. Därför finns särskilda regler om internprissättning och vissa underprisöverlåtelser. Överlåtelsepris ska skiljas från marknadsvärde. Marknadsvärdet är ett bedömt pris på en öppen marknad, medan överlåtelsepriset är det pris som faktiskt bestäms i affären. I vissa situationer behöver de dock ligga nära varandra av skattemässiga skäl.
Överlåtelsepris kan vara lättare att hantera om det finns med i hushållets budget. Genom att räkna på både ett normalt läge och ett sämre scenario blir det tydligare vilken ekonomisk marginal som faktiskt finns.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
