Kortavgift är en avgift som är kopplad till användning eller innehav av ett betalkort. Avgiften kan tas ut av banken från kortinnehavaren eller av olika aktörer i betalningskedjan när en butik tar emot kortbetalningar.
För privatpersoner kan det exempelvis finnas en årsavgift för kreditkort, avgift för kontantuttag eller valutaväxlingspåslag vid köp utomlands. För företag som tar emot kort betalas normalt avgifter till kortinlösare och andra betaltjänstleverantörer.
Alla kortavgifter syns inte direkt för konsumenten eftersom en del kostnader ligger hos handlaren och indirekt påverkar företagets priser. Regler begränsar också i vissa situationer möjligheten för företag att lägga en särskild kortavgift på konsumenten. När man jämför kort är det därför bra att se på den totala kostnaden, inte bara årsavgiften. Kortavgift ska skiljas från ränta på kreditkort, som uppstår när en kredit används och inte betalas enligt de räntefria villkoren.
Kortavgift kan vara lättare att hantera om det finns med i hushållets budget. Genom att räkna på både ett normalt läge och ett sämre scenario blir det tydligare vilken ekonomisk marginal som faktiskt finns.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
