Kontoavgift är en avgift som en bank eller annan finansiell tjänsteleverantör tar ut för att tillhandahålla eller administrera ett konto. Avgiften kan tas ut månadsvis eller årsvis och kan ibland ingå i ett större paket med kort, internetbank och andra tjänster.
Ett lönekonto kan till exempel vara avgiftsfritt medan ett särskilt valutakonto eller företagskonto har en fast årsavgift. I andra fall betalar kunden en paketavgift som täcker flera konton och betaltjänster samtidigt.
När man jämför banker är det därför viktigt att inte bara titta på räntor. Kontoavgifter, kortavgifter, överföringskostnader och andra små avgifter kan tillsammans bli betydande. Vissa avgifter kan också undvikas om kunden uppfyller särskilda villkor, exempelvis samlar flera tjänster hos banken. Kontoavgift ska skiljas från transaktionsavgift, som tas ut när en viss betalning eller överföring görs. Den exakta avgiftsmodellen framgår av bankens prislista och kontoavtal.
Vilken betydelse Kontoavgift får beror på den egna ekonomin. Ett belopp som är enkelt att hantera för ett hushåll kan innebära stor risk för ett annat, så beslut bör anpassas efter buffert, inkomster och övriga fasta utgifter.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
