Osystematisk risk är den del av en investerings risk som är knuten till ett enskilt företag, en viss bransch eller en specifik händelse. Den kallas också företagsspecifik eller idiosynkratisk risk. Exempel är en produkt som misslyckas, en fabrik som brinner eller att en viktig kund försvinner.
Om ett bolag får ett oväntat myndighetsbeslut som bara påverkar just det bolaget kan aktien falla kraftigt samtidigt som resten av marknaden är oförändrad. Den typen av risk är osystematisk.
Den viktigaste egenskapen är att osystematisk risk kan minskas genom diversifiering. En portfölj med många företag i olika branscher blir mindre beroende av vad som händer i ett enskilt bolag. Systematisk risk, exempelvis breda konjunktur- och ränteförändringar, påverkar däremot stora delar av marknaden samtidigt och kan inte lika enkelt diversifieras bort. Därför är bred riskspridning ett grundläggande sätt att minska osystematisk risk.
Den praktiska risken i Osystematisk risk påverkas inte bara av själva modellen utan också av handelns likviditet och kostnader. Spread, courtage och möjligheten att faktiskt genomföra en affär kan därför vara viktiga delar av investerarens slutliga resultat.
Praktisk användning och kontroll
Bedöm måttet eller produkten tillsammans med risk, avgift, valuta, likviditet och tidshorisont. Ange värderingsdatum, källdata och den formel eller metod som används. Prognoser om ränta, tillväxt, kassaflöde och marknadsvärde är osäkra och bör prövas i flera scenarier. För sparprodukter ska villkor, faktablad, skatteregler och möjlig maximal förlust läsas före beslut. För företagsekonomiska kalkyler behöver finansieringskostnad och alternativkostnad ingå. Jämför utfallet med ett relevant jämförelsevärde och förklara avvikelser. Finansinspektionens och Konsumenternas vägledning kan användas för att kontrollera aktuella krav och produktvillkor. Historisk utveckling garanterar inte framtida avkastning, och ett enskilt nyckeltal ger inte hela riskbilden.
Kontrollen bör upprepas när regler, priser, räntor eller verksamhetens förutsättningar ändras. Ange vem som ansvarar för uppföljningen och när nästa bedömning ska göras. Spara ursprungliga uppgifter, beräkningsfil och beslutsdatum tillsammans. Jämför utfallet med planen och förklara större avvikelser. Kontrollera att samma definitioner och tidsperioder används i alla underlag. Om osäkerheten är stor bör resultatet visas som ett intervall och kompletteras med ett alternativt scenario.
